X 6640384

Y 1492343

On the road again!

Efter en ordentlig frukost imorse som johan fixat var det dags att kolla igenom det sista och bege sig iväg igen.

Vädret är inte längre så varmt, det är faktiskt svinkallt. Men det är inte mycket att klaga på då det jutrots allt bara är början på maj. April skämde bort mej.

GPSen visar att jag har strax över 40 km till Riddarhyttan men jag trotsar den och väljer istället att gå vägen genom skogen som jag vet är ca 9 km. Den vägen börjar med några ganska saftiga backar och jag blir ordentligt trött. Efter 50 minuter piper klockan rast och jag slår mej ner på en stubbe. Då ser jag något i periferin en bit bort. Något som jag väntat länge på. Det är skogens konung som jag skrämt med min närvaro och som tar till flykten. Tänk att man väntat 70 mil på att få se en och så behöver man bara gå 5 km från Gammelbo.

Annars är det bara skog och små grusvägar till Riddarhyttan och det händer inte mycket. Men det är trevligt att gå där och inte höra något annat än skogens sus och mina egna steg. Efter ett tag börjar det yra runt lite snöflingor i luften.

Framm i Riddarhyttan knallar jag in på Lokstallet, tror jag det heter, och köper en bit hemlagad paj. Jag pratar också med ägaren till stället som stolt föreslår att jag ska gå husesyn. Stolt ska han också vara då de lagt ner ett jättejobb på att rusta upp stället.

Efter lunchen fortsätter promenaden längs väg 68 och dagen är tämligen händelselös.

Till slut hittar jag en trevlig plats vid en sjö. Där finns en eldplats och lagom tills jag fått upp tältet spricker molntäcket upp och jag får kvällsol. Jag passar då på att göra upp en brasa och lagar mat över öppen eld

Efter jag ätit spenderar jag en god stund till att bara sitta och iaktta flammorna dansa omkring. Det är något speciellt med det där.

Nu ligger jag i tältet och det känns som att det kan bli en kall natt. Himlen är åter igen grå.

GPSen visar 720,55 km.

Jag bestämde mej för att eftersom jag låg lite före schemat och hade några vilodagar till godo men mest för att det är otroligt skönt att ta ledigt över helgen. Det har jag gjort och i fredags kollade jag över och gjorde rent alla grejor. På kvällen blev det grillat. Annars har jag haft fullt upp med att inte göra någonting. Imorgon är det dags att gå längs vägarna igen. Nu är siktet inställt på Gävle.

X 6630250

Y 1475905

Efter frukosten begav jag mej mot Astrologvägen för att säga hej till Göran innan jag fortsätter mot Ramsberg och hem. Vi dricker kaffe och har trevligt Göran, Nadja och jag när jag får veta att jag ska med dom och titta på tapeter till Nadjas rum. Jag finner det ganska roande att iaktta Görans försök att styra tapetvalet. Varje gång han föreslår en tapet får han ett nej och får snällt stoppa tillbaka den pärmen och leta vidare. Efter en stund i affären ringer Kalle och säger att någon från NA (nerikes allehanda) ringt honom och vill prata med mej. Jag är aningen skeptisk men tänker "ja, vafan, varför inte". Reportern ringer upp och jag förklarar att jag är upptagen men att hon kan ringa vid 1400 så får vi se vart jag är. När vi talat klart tror jag Göran och Nadja till slut enats om att rummet ska målas i olivgrönt och Nadja som är estetiskt lagd ska måla motiv direkt på väggen om jag fattade rätt. Låter snyggt. Vid 14 ringer reportern och vi möts strax innan Gusselby. När vi står där och pratar kommer en bil förbi och tutar som en idiot, jag tittar upp och ser ett välbekant ansikte uppflinat på förarsidan.

Reportern skrattande: Någon du känner förstår jag!?

Jag: Ja, det där är David.

Vi avslutar vårt samtal och jag knatar vidare. Jag får sätta några extrastreck i tutlistan när det är bekanta vägar och det är skoj. I Aspa viker jag av från 68an för att gena till Resta. Vägen är till en början bra tills den är iordninggjord för avverkning av skogen. Det är nästan som om dom belagt den med makadam och fötterna vickar fram och vagnen studsar runt så jag är orolig att den inte ska hålla. Men till slut är jag framme i Resta och jag får se Dammsjön ligga som en spegel. Jag börjar ana några bilar en bit längre fram. Det är pappa, mamma, Tommy, David, Emma och Inger som bildat en liten välkomstkommite. Det är kul och det fikas och pratas ett tag innan vi bryter upp och var och en åker hem till sitt. Jag knallar mot David. Det slår mej att jag hittills sett massor av fina platser men inget slår mitt Ramsberg.

När jag just svängt in på Sommarrovägen stormar Lennart ut med en kamera. Där blir jag kvar en stund då det alltid är lika kul att prata med honom. Hos David blir jag också kvar ett tag och får bl.a se bilder på lägenheten i Göteborg där han och Niklas ska bo. Tur att jag hann hem, imorgon flyttar han. Vid 2215 är det dags att gå de sista 5 kilometrarna till Gammelbo. Till min glädje erbjuder sej David att gå med mej. Vid loholm möter vi två skuggor i mörkret som visar sej vara Mimmi och Erik. Det var jättekul att träffa dom också och vi pratar en god stund.

Vi knallar vidare och pratar som vanligt om allt och ingenting. Även om jag är glad för hans skulle är det tråkigt att han ska flytta.

Vi kommer till Gammelbo strax efter 2300. Jag känner att jag är hemma, lukten påminner mej om min barndoms somrar.

Jag skjutsar hem David i Johans bil. Det känns lite ovant att köra men jag höll upp längre under förra åretseuroparesa. När jag kommer tillbaks går jag och lägger mej direkt. Pga den sena timmen ligger bror johan redan och sover så det får vänta tills imorgon.

GPSen visar 695,30 km.  

X 6608911

Y 1466409

Dagen börjar bra. Käkar lite frukost sedan bär det av mot massage som Thomas fixat. Det lustiga var att efter att han gått igenom hela kroppen säger han att det inte var mycket att anmärka på. Otippat men skönt. Sedan tillbaks till Thomas där jag lastar i mej ordentligt av spagettin med köttfärssås som han gjort. Till efterrätt blir det den sista panacottan som finns kvar efter att jag möljat i mej en till frukosten.

I senaste laget knallade jag mot Lindesberg. Till en början gick jag på vägar jag kände till. Men efter ett tag fann jag mej själv gåendes längs en väg som jag är tveksam till att den använts efter att bilen uppfanns. Mycket riktigt tar den helt plötsligt slut. Jag ser ett hustak en bra bit bort. Väg eller inte, jag vägrar gå tillbaka. Det resulterar i att jag får streta och dra över en stor hage eller liknande. Till slut når jag iaf fram till en väg. Med tanke på att jag bara har ca 10 km kvar till Lindesberg borde jag ha ett hum om var jag är men jag har inte en susning. Jag får gå bra många km till innan jag börjar känna igen mej. Jag kommer visst via Torphyttan in till syster Jenny. Där blir jag bjuden på förträffligt god köttfärssås och ett par glas rött till det. Kladdkaka till efterrätt. Efter det blev det ett besök hos Marcus och Linnea.Han satt och kollade på El clasico, något som jag är måttligt road av men det var kul att träffa dom!

Sedan var det tillbaks hem till syster för att samtala lite innan det var dags för god natt.

GPSen visar 661,39 km.  

Vaknade och fick en ordentlig frukost imorse.

Efter den styr jag stegen mot Pershyttan och Thomas och Elin. Knallandet ut ur Örebro är ganska tråkigt. Kanske för att jag har sett allt förr och numera är vvan att allt jag ser ser jag för första gången.

Efter ett tag kommer jag till Kil ochgår in i den lilla lanthandeln för att köpa ett par färdiga mackor. Det hade dom inte så istället lunchade jag på en vaniljmunk, ett wienerbröd, en yoghurt, en GB Sandwich och ett stort paket kakor. Ingen vidare lunch men gott var det. Det har slagit mej under dagen att Kilsbergen ligger i min väg. Snart kommer första uppförsbacken och efter den tycks de aldrig ta slut. Men jag har mina aningar om vad som ståår i kylskåpet i Pershyttan och väntar så backarna känns inte så jobbiga ändå. Snart har jag kilsbergsmasten på min högra sida och kan inte riktigt låta bli att småle när jag tänker på vad som hände där under en skidtur för ett par år sen. Även vid Stakadammen får jag fnittra lite.

Det är hur som helst fint och lungt och fridfullt i de här skogarna.

Till slut är jag framme och det är tuur för jag är riktigt trött. Jag möts av Thomas och Elin som tydligen sett mej komma stapplandes längs vägen. Thomas föräldrar är på besök men åker kort efter att jag kommit. Det lagas mat för fulla muggar, grillat och potatisgratäng. Men det bästa av allt är det jag blir visad i kylen. 5 stora fina glas med panacotta. Jag smäller i mej ordentligt av maten som smakar mycket bra, speciellt efter min något tveksamma lunch. Jag blir riktigt mätt men lyckas ändå sleva i mej 2 av panacottoorna. De är som en skänk från ovan. Tack Elin!

Elin måste tyvärr åka och jobba men Thomas och jag unnar oss några öl och sitter och snackar lite skit. Trevligt!

GPSen visar 637,48 km.  

X 6573422

Y 1466836

Struntade i frukost imorse då jag bara hade ca 4 km till Hallsberg och tänkte ta frukosten där istället. Väl framme märker jag att annandag påsk ( eller vad det nu är idag) får alla att hålla stängt. Vid ett litet torg sitter två herrar och samtalar. Jag frågar dom om det finns något café eller liknande öppet och får ett nekande svar. ICAn var iaf öppen. Mannen i permobilen lovar att vakta vagnen madan jag handlade. 2 mackor, 2 bananer och en coca-cola fick bli frukost idag. Den käkade jag i sällskap av permobilmannen som visade sej vara en högst trevlig kille. Sedan begav jag mej över järnvägsspåren och ut ur staden mot Kumla. På vägen passerar jag brandstationen i Byrsta och tänker att det var synd att Kalle inte börjat jobba än. Då hade han gärna fått blåsa på men med den grövsta slangen de har att tillgå. Snart har jag Kumla-anstalten och fortsätter i utkanten av staden. När jag är på väg att lämna den bakom mej kommer jag på att det är bäst att fylla på vatten först. Jag ser en äldre man sitta i sin trädgård. Jag frågar honom lite försiktigt och han tar emot mej med öppna armar. Han berättar att han är gammal lastbilschaufför men numera får han inte ens köra peronbil för han är visst lite dum i huvudet som han själv uttrycker det. Inget jag vill hålla med om dock. Lennart och hans fru bjuder på kaffe med dopp som vi tar i trädgården. Han berä'ttar vidare att den där killen som skulle cykla till Himalaya (Kropp) också hade stannat utanför deras hus under sin resa. Det letades febrilt efter ett foto som då togs på honom men det hittades aldrig. Även jag fotograferades och kanske kanske blir jag sittandes bredvid Göran Kropp i ett album en dag, inget dåligt sällskap. till slut måste jag gå vidare. Under tiden ringer jag till min fd arbetskamrat Martin. Vi kommer överens om att jag ska spendera natten hos honom. Innan jag når Örebro hinner jag med att bli bjuden på kaffe av Klas och hans tjej/fru. Hon hade bakat utsökta bullar. När jag kommer in i Örebro ringer jag till Rhozita (Björns klasskamrat) och föörklarar att hon klarar sej den här gången men att det vore trevligt att träffa henne. Hon kommer och möter mej vid slottet och vi tar sällskap till Martin. En trevlig tjej som jag hoppas att träffa fler gånger.

Hos Martin bjuds det på dusch, lite öl och mycket och god mat. Vi satt och samtalade länge. Först var vi tre, sen fyra, sen tre och till sist var bara Martin och jag kvar. Vid 0200 tyckte vi det var dags för sängen. Martin erbjöd sej vänligt nog att ta soffan så jag fick hans säng.

GPSen visar 606,97 km.

X 6546531

Y 1456112

Klev upp runt 0930 och möttes av en strålande vacker vårmorgon. Prommenaden fortsatte att gå i ganska glesbebyggda områden och de hus som finns verkar till stor del vara sommarstugor. Det är behagligt att gå där och lyssna till fågelsången ackompanjerad av fågelsång. Ca 4 km innan jag når Rönneshytta stannar en bil som kommit bakifrån. Han frågar vad jag pysslar med och när jag berättat svänger han in på en liten avtagsväg för att inte hindra eventuell trafik. Väl där fortsatte vårt samtal minst en timme säkert mer. Det visade sej att han var en högst intressant person som själv hade lite äventyr bakom sej. Bl.a visade han på en karta och berättade om en cykeltur på 600 mil som gått genom Finland längs ryska gränsen upp i norr och över till Norge ocg tillbaka ner igen. Han och hans cykel hade vart i många av världens hörn. Mitt i alltihopa ringde en gammal klasskamrat till honom och hon hade bott i Aspa för länge sedan. Även hon och jag växlade några ord. Jag fick hennes nummer och ska höra av mej när jag är i Örebro. Killen föörklarar vidare att han är på väg till sina föräldrar i Rönneshytta för att äta. Innan vi skiljs åt växlar även vi nummer. Björn S heter han. Jag knallar vidare och ca 40 minuter senare på väg genom det lilla samhället kommer plötsligt Björn klivandes över en grind och med sej har han en låda innehållandes ägghalvor, prinskorv, skinka, potatissallad, köttbullar, sallad och crustad med kantarellstuvning. Den ger han mej och just då är han gud. Han har lite brådis tillbaka till sin middag så jag tackar och beger mej mot ICAt som finns där. Där köper jag mej en dajmstrut och avnjuter den utsökta maten i solskenet utanför.

Jag traskar vidare och når så småningom Åsbro. Där hade jag tänkt äta en pizza men pizzerian var stängd. Jag blir lite nedslagen av detta men tänker att det inte är mycket att göra åt. Jag knappar in Kumla på GPSen men tycker den verkar visa konstiga vägar. Jag stannar då och frågar en kille. Han förklarar bättre vägar och undrar lite vad jag gör. Jag förklarar och hans sambo/fru kommer också när hon hört att jag gått från Smygehuk. Dom är också väldigt trevliga och när jag förklarar min sorg över den stängda pizzerian skickar dom med mej 2 glasslådor med janssons frestelse, rödbetssallad, prinskorv, och köttbullar i den ena och sill och ägg i den andra och en flaska påskmust på det. bättre än vilken pizza som helst! Detta satte jag i mej nyss och blev så mätt att jag blev jättetrött. Nu blir det godnatt.

GPSen visar 567,06 km.  

X 6523406

Y 1463475

Tänkte sova länge idag för att det var påskafton. Men så vaknade jag till vid 0900 och såg att det var strålande sol. Jag tyckte att det skulle vara onödigt att sova bort en sån dag så jag klev upp. De senaste dagarna har jag haft slut på blåbärssoppa och inte lyckats få tag på någon ny. Morgongröten har således fått ätas med endast en ordentlig skvätt olivolja. Det smakar sådär men glider lätt i strupen.

Runt 1020 knallade jag iväg. Jag kom fram till Karlsby och frågade där en tjej om kortaste vägen till Degerön Den gick via en liten, krokig, behaglig promenadväg. Framme i Degerön frågar jag återigen efter vägen till Godegård. Jag har sån tur att paret jag råkade fråga, Jocke och Maggan, bjudeer mej på äggstanning och enbärsdricka från Borensberg. Återigen blir man så glad av gesten och det trevliga samtalet att man knallar vidare med nya krafter. Markerna jag rör mej i nu består till stor del av öde skog. Av någon anledning gillar jag att knalla fram km efter km utan att se någon eller något. Vid 1600 lagar jag mej en egen påskmiddag bestående av en psata formaggio på påse, en burk makril i tomatsås och en folköl bara för att det är påskafton. Det smakar riktigt bra. Vid 1930 har jag knallat klart och hittar en plats en bit in i skogen vid eh sjö. Tyvärr är det massor av vass längs kanten. Jag snickrar ihop ett metspö av ett mindre träd som bävrarna fällt. Flötet består av en pinne och slutligen gräver jag fram en mask och hittar en lucka i vassen. 5 Mörtar som ryms i handflatan är resultatet men det var kul ändå. Jag har även smakat några fler av mina 3,värsting under kvällen. Nu ligger jag och lyssnar på den där fågeln som låter lite sorgsen och aningen kuslig men som jag inte vet vad den heter. Kan det vara en lom?

GPSen säger 535,63 km.